hon mindes inte när han fick den påverkan på henne. plötsligt en dag hände någonting och då kände hon hur ont det gjorde. hur den händelsen fick henne ur spel i flera dagar. hon räknade till tre dagar och tre nätter men det gjorde fortfarande ont. det var ovant.
hon skrev arga lappar:
jag hatar dig för hur ont du gör mig, skrev hon.
jag hatar dig för din tystnad, skrev hon.
jag hatar dig för att allt är för sent, skrev hon.
jag hatar dig för att du inte bryr dig, skrev hon.
jag hatar dig för det du sa på bron, skrev hon.
jag hatar dig för att jag är så skör, skrev hon.
jag hatar dig för att du bara gick den dagen, skrev hon.
jag hatar dig för allt du inte gör, skrev hon.
jag hatar dig för hur du får mig att känna, skrev hon.
efter tre veckor hade hon en låda full med lappar och hon postade den till honom. portot gick på 100 kronor för hon ville ha en extra stor låda. hatpost måste få ta plats.
hon knöt till och med guldsnöre runt.
3 kommentarer:
sv: Detsamma!
Då får vi hoppas att du kan ta del av mina ord snart. Min växt gror, även om rötterna du kan ta del av på min blogg består. I övrigt har jag tröttnat på internet. Mest när det kommer till texten och dess konstnärliga funktion. Jag skulle kunna publicera lika mycket som då, men jag försöker mig hellre på något större och om det inte fungerar, så har jag inte förlorat något.
När jag läser gamla texter får jag mina fötter på jorden igen. Det är svårt att skapa ett "nu" som kan bevaras och omvandlas till ett framtida "nu" utgjort av läsare.
.. förr kunde jag finna en motivation till att skriva av just sådana här texter. nu är det mer som att de fyller mig, lugnar mig. jag behöver inte skriva längre, jag gömmer mig i andras ord, andras talang. det här är så vackert
åh shit jag dör
det där var vackert, josefine.
jag skriver hatanteckningar på mobilen som jag är jätterädd för att han ska råka läsa men samtidigt överväger jag att skicka dem som sms. de lyder ungefär "hallå där jag dör borta ensam i min säng" och ännu värre, men gud vad ska man göra. känslor kväver.
Skicka en kommentar